Norge: Språk
engelska talas i stor utsträckning i Norge, och nästan alla norska kan tala flytande (eller förstå ett minimum av, det här är mestadels det äldre folket) engelska.Turistinformation skrivs vanligtvis på flera språk. Information i museer, restauranger, hotell och kollektivtrafik skrivs ofta på engelska och andra stora språk som tyska och franska. Många norrmän talar eller förstår också ett andra främmande språk, ofta tyska, franska eller spanska., I de största städerna (särskilt Oslo) finns det flera etniska minoriteter med spanska, arabiska, Tamil eller Urdu som förstaspråk. Det finns också ett stort antal nya imigranter från Sverige, Polen och andra baltiska länder. I det östra hörnet av Finnmark county är ryska också vanligt.
norska är nära besläktad med danska och svenska, skriven Norska är praktiskt taget identisk med danska, medan svenskar och norrmän förstår varandra mycket lätt. Norska är också relaterat till Isländska, tyska, nederländska och engelska., Viss kunskap om ett skandinaviskt språk är användbar, kunskap om tyska eller nederländska är till hjälp för att förstå skriven Norska.
eftersom engelska och norska är nära besläktade kan ett stort antal grundläggande och vardagliga ord förstås väl om viss kreativitet läggs till, exempel:
engelsk – Norska (med alternativ stavning)
även om Norska är det nationella språket, betraktas samiska språket också som ett officiellt språk och flera kommuner i Finnmark och Troms län använder samiska tillsammans med norska., Offentlig information samt platsnamn (på vägskyltar) i dessa områden är tryckta på både samiska och norska. Observera att norska och samiska platsnamn kan skilja sig, kartor brukar använda det norska namnet. Sami är ett språk (eller snarare en grupp språk) i den större finska språkfamiljen, och i själva verket mer relaterat till finska, estniska och ungerska än till norska. Sami är skrivet med en variant av det latinska alfabetet, men är annars orelaterad med norska.
det finns ingen standard talat norska och ett brett spektrum av dialekter används även i offentliga sändningar., Skriven Norska är praktiskt taget identisk med danska och phrasebooks för de två språken kan för de flesta ändamål användas omväxlande. Norska är skrivet med latinska alfabetet och ytterligare tre vokaler (ø, æ, å).
ytterligare viktiga egenskaper:
- till skillnad från vissa germanska grannar, på norska är den bestämda artikeln postfixed (ett suffix) medan den obestämda artikeln är ett separat ord som på engelska (ett hus = et hus; huset = huset).
- verb konjugeras inte enligt personen.,
- versaler används för namn på personer eller platser samt början av meningar.
- Norska har tre unika vokaler: æ, ø, å
- Norska har mindre franska / latinska ord än engelska, men många ”internationella” ord (antagna från engelska, franska eller Latin) som är begripliga för de flesta besökare. Till exempel: information = informasjon, telefon = telefon, post = post, turist = turist, Polis = politi.
- till skillnad från engelska, är norska ord förvärras för att bilda nya substantiv (som på tyska)., Det finns i princip ingen gräns för antalet nya substantiv som kan skapas, om inte dessa är ”sönderdelade” några av dessa kanske inte finns i ordböcker eller fraseböcker och kan orsaka förvirring.
uttal
norska vokaler uttalas på nästan samma sätt som på tyska., Det norska alfabetet har tre bokstäver mer än det engelska alfabetet, vokaler æ (Æ), ø (Ø) och å (Å):
- æ – liknande ”A” i ”hat”
- ø – liknande ”u” I ”burn”, för att inte förväxlas med engelska ”o”
- å – liknande ”o” i ”lord” (inte förväxlas med ”a”)
notera också följande svåra vokaler:
- u – liknande ”too” eller ”soothing” på engelska
- y – inget motsvarande ljud på engelska , men liknar tyska ü eller franska u
- o – liknar u på tyska
w, x och Z har ingen verklig funktion på norska.,
j är uttal som ”y” i ja.
medan förstå grundläggande ord är ganska lätt för engelska, tyska eller nederländska talare, perfekt uttal si notoriskt svårt att lära sig eftersom norska är en tonhöjd accent eller tonalspråk-till skillnad från de flesta europeiska språk, utom svenska, lettiska och Serbo-Croat, men liknar kinesiska eller Japanska. Detta ger norska (och Svenska) ett ”sång” utseende som lätt känns igen, denna ”sång” egenskap liknar också vagt östasiatiska språk.,
”falska vänner” – norska ord (vänster sida) som kan förväxlas, engelsk översättning visas höger